Dagens andra inlägg
Svar på kommentarer:
Sara
Nice, det ska jag också börja göra! Jag tror faktiskt den yngre generationen vill prata med främlingar på tåget, men de har bara blivit uppläxade sen de var små att inte prata med främlingar och något man bara inte gör. Som Betnér säger, det är helt okej att ta emot godis från främlingar, vad man däremot inte ska göra. Det är att suga av främlingen för godis.
Thomas
Han tyckte det var helt okej, vi höll på att prata om dagens utanför lådan precis då, så det var inga konstigheter :)
Nej, personen som satt mellan oss åt bara på sin hamburgare. Det fanns inga lediga platser för två personer eftersom befolkningen väljer att sitta på varannan plats för då slipper man sitta så nära varandra. Och jo, jag och Jakob känner varandra :P
Sara
Nice, det ska jag också börja göra! Jag tror faktiskt den yngre generationen vill prata med främlingar på tåget, men de har bara blivit uppläxade sen de var små att inte prata med främlingar och något man bara inte gör. Som Betnér säger, det är helt okej att ta emot godis från främlingar, vad man däremot inte ska göra. Det är att suga av främlingen för godis.
Thomas
Han tyckte det var helt okej, vi höll på att prata om dagens utanför lådan precis då, så det var inga konstigheter :)
Nej, personen som satt mellan oss åt bara på sin hamburgare. Det fanns inga lediga platser för två personer eftersom befolkningen väljer att sitta på varannan plats för då slipper man sitta så nära varandra. Och jo, jag och Jakob känner varandra :P
Dagens utanför lådan
Dagens utanför lådan #3
Slickade på en slumpmässig vägg på arbetsplatsen mitt under en konversation.
Dagens utanför lådan #4
Sätta mig på en bänk med jakob med folk mellan oss då vi måste luta oss över dess knä för att kunna konversiera om vårat privatliv. Givetvis ställer sig Andreas Andreasson upp och går bort. Så långt borta som möjligt där personen kan fästa sin blick på något annat som inte kommer i kontakt med någon annan individ.
Slickade på en slumpmässig vägg på arbetsplatsen mitt under en konversation.
Dagens utanför lådan #4
Sätta mig på en bänk med jakob med folk mellan oss då vi måste luta oss över dess knä för att kunna konversiera om vårat privatliv. Givetvis ställer sig Andreas Andreasson upp och går bort. Så långt borta som möjligt där personen kan fästa sin blick på något annat som inte kommer i kontakt med någon annan individ.
Tillbaka från Sverige till "Sverige"
Har nu återvänt från Sveriges djupaste gråttor där blommor flödar som vinet i Italien. Där svenskheten är som i Phuket. Jag har nu återvänt från Lovas landställe där vi firade midsommarafton genom att äta äkta svensk mat som jag aldrig någonsin ätit tidigare (bortset från skolans påsk- och julbord), vi dansade runt en stång som symboliserar en penis som befruktar marken och imiterade små hoppande grodor. Nu är det slut på det roliga, och vi rullar vidare mot årets mörka period.
Detta inlägg är tillägnat till Thomas.
15 språk. Ja, folk brukar skratta idag, men vänta om 15 år då lådvinet kommer vara laddat på fredag. Då kommer jag vara kung på festen! :) Ja, målningen var Mendiantinspirerad och jag har inte satt något pris på den för jag har inte försökt att sälja den heller, vill du ha den eller? :)
Jag vet, skrika är så lätt. Det är därför jag totalkrossade dig i skrikspelet i Vinpearl, Vietnam när du lämnade lokalen med halssmärta som aldrig tidigare! :D
Ha det bra i landet av äventyren! Blir grymt avundsjuk på dig när jag läser din blogg. Blir knäsvag när du berättar om alla människor som kommer fram och pratar med dig bara för att du studerar deras språk, alla billiga goda maträtter du äter och ölen du dricker!
Detta inlägg är tillägnat till Thomas.
15 språk. Ja, folk brukar skratta idag, men vänta om 15 år då lådvinet kommer vara laddat på fredag. Då kommer jag vara kung på festen! :) Ja, målningen var Mendiantinspirerad och jag har inte satt något pris på den för jag har inte försökt att sälja den heller, vill du ha den eller? :)
Jag vet, skrika är så lätt. Det är därför jag totalkrossade dig i skrikspelet i Vinpearl, Vietnam när du lämnade lokalen med halssmärta som aldrig tidigare! :D
Ha det bra i landet av äventyren! Blir grymt avundsjuk på dig när jag läser din blogg. Blir knäsvag när du berättar om alla människor som kommer fram och pratar med dig bara för att du studerar deras språk, alla billiga goda maträtter du äter och ölen du dricker!
Semester
Kul att bloggen har stått på 6 läsare om dagen i en hel vecka nu, förmodligen alltid samma trogna förljare varje dag. Skulle vilja veta vilka ni är!
Detta inlägg är för Thomas.
The Project - Lära mig tatuera
Project II - Lära mig måla
Project III - Lära mig skrika
Project IIII - Tänka utanför lådan varje dag
Project V - Make english my mainlanguage
Sedan har jag massor med projekt som jag inte riktigt har kallat för projekt som att lära mig perfekt kinesiska och få platt mage och en kondition som Gunde Svan och så vidare. Sedan har jag mängder med projekt som jag inte riktigt har satt igång med än, men för att avslöja några så kommer det bli projekt såsom lära mig laga mat, lära mig ungefär 15 språk så jag kan klara mig hyffsat på dom och lära mig hypnotisera.
Nu till sådant som är helt ointressant att läsa om som 99% av alla bloggar i svenska bloggeliten handlar om: ens vardagliga sysselsättning. Idag var den sjätte dagen under denna vecka som jag jobbat. Nu blir det en pausvecka igen. Jag kommer packa upp min väska från källaren, fylla den med saker och försvinna djupt in i det svenska landet utan internet eller andra nödvändigheter. Kommer nog vara borta fram tills efter midsommar och såväl bloggen.
Målning som jag tror att jag har avslutat. Finns säkert massor med saker att göra, men är bara sugen på något annat nu.
Hoppas man slipper klagomål om att bloggen är så negativ nu, detta inlägg måste ha varit 100% positivt och det absolut tråkigaste jag någonsin har författat! :)
Detta inlägg är för Thomas.
The Project - Lära mig tatuera
Project II - Lära mig måla
Project III - Lära mig skrika
Project IIII - Tänka utanför lådan varje dag
Project V - Make english my mainlanguage
Sedan har jag massor med projekt som jag inte riktigt har kallat för projekt som att lära mig perfekt kinesiska och få platt mage och en kondition som Gunde Svan och så vidare. Sedan har jag mängder med projekt som jag inte riktigt har satt igång med än, men för att avslöja några så kommer det bli projekt såsom lära mig laga mat, lära mig ungefär 15 språk så jag kan klara mig hyffsat på dom och lära mig hypnotisera.
Nu till sådant som är helt ointressant att läsa om som 99% av alla bloggar i svenska bloggeliten handlar om: ens vardagliga sysselsättning. Idag var den sjätte dagen under denna vecka som jag jobbat. Nu blir det en pausvecka igen. Jag kommer packa upp min väska från källaren, fylla den med saker och försvinna djupt in i det svenska landet utan internet eller andra nödvändigheter. Kommer nog vara borta fram tills efter midsommar och såväl bloggen.
Målning som jag tror att jag har avslutat. Finns säkert massor med saker att göra, men är bara sugen på något annat nu.
Hoppas man slipper klagomål om att bloggen är så negativ nu, detta inlägg måste ha varit 100% positivt och det absolut tråkigaste jag någonsin har författat! :)
Bloggen på is
Bloggen har som ni säkert märkt legat på is en stund, och kommer förmodligen vara lite passiv de kommande veckorna. Huvudet spricker av alla idéer jag får som jag skulle vilja dela med mig på bloggen, men något annat lyckas alltid hamna före. Bloggen kommer ju trots allt inte först i världen, ikväll gör den det dock. Istället för att hinna läsa lite Harry Potter innan jag somnar inför jobbet imorgon så sitter jag här och kastar bort tid på en blogg som absolut ingen läser.
Här följer lite saker att ta igen.
Tatueringen gick bra, hela veckan efter tatueringen låg jag bara hemma på min soffa, eller så gick jag över till mitt andra rum när syret började ta slut i rummet. Det var otroligt skönt, jag lämnade ytterdörren två gånger under en vecka, och jag bytte kalsonger endast en enda gång. Jag gjorde saker som jag bara drömt om att få göra sedan jag kom tillbaka hem, har tittat på fler filmer än vad jag kan räkna på fingrarna, slukats upp av Harry Potter, målat och bara varit. Blev dock lite deprimerande i slutet dock när man inte fått i sig syre på en hel vecka. Jag såg som sagt otroligt många filmer under denna period också, så till slut när jag blundade var det enda jag såg hemska bilder som snappat upp som kombinerats med den deprission jag skapade av att sitta ensam i mörkret. När jag blundade var allt jag såg brutalt misshandlade fruar, traffikerade flickor från östblocket som blir tungt drogade, slagna med knytnävar och våldtagna dygnet runt, jag såg hemlösa horor som lever på droger för att klara av sin äckliga dag och allt annat som har med grov misshandel att göra. Det är ingenting sjukt alls i det. Det som är sjukt att allt detta faktiskt är verkligheten, att allt detta faktiskt händer överallt i omgivningen. Finns absolut inget jag kan göra åt det.
Samtidigt som allt detta sker andra kan jag fortfarande inte vara helt nöjd med det jag har, jag har ett överflöd av det jag behöver, jag har mer än vad jag kan önska, jag kastar bort det folk skulle döda för. Friheten. Jag vill alltid ha mer, men aldrig nöjd för inget duger.
Nåväl, jag har i alla fall börjat packa fruktkorgar igen, det är total rövknull. Idag har jag sagt farväl till Thomas som nu lämnar landet lagom. Lite ironiskt, för några månader sedan på en bakgata i Phnom Penh sa vi farväl till varandra och att vi skulle ses igen om en månad på andra sida jorden. Idag är det favorit i repris i en förort i Stockholm - vi ses igen på andra sidan jorden om en månad! ;)
Ännu en grej att ta upp:
Jag har ett nytt projekt som jag inte riktgt har börjat med till 100% än på grund av min slarvighet. Men från och med nu ska jag försöka få engelska till mitt huvudspråk. :) Jag kallar projektet för Project Five.
Här följer lite saker att ta igen.
Tatueringen gick bra, hela veckan efter tatueringen låg jag bara hemma på min soffa, eller så gick jag över till mitt andra rum när syret började ta slut i rummet. Det var otroligt skönt, jag lämnade ytterdörren två gånger under en vecka, och jag bytte kalsonger endast en enda gång. Jag gjorde saker som jag bara drömt om att få göra sedan jag kom tillbaka hem, har tittat på fler filmer än vad jag kan räkna på fingrarna, slukats upp av Harry Potter, målat och bara varit. Blev dock lite deprimerande i slutet dock när man inte fått i sig syre på en hel vecka. Jag såg som sagt otroligt många filmer under denna period också, så till slut när jag blundade var det enda jag såg hemska bilder som snappat upp som kombinerats med den deprission jag skapade av att sitta ensam i mörkret. När jag blundade var allt jag såg brutalt misshandlade fruar, traffikerade flickor från östblocket som blir tungt drogade, slagna med knytnävar och våldtagna dygnet runt, jag såg hemlösa horor som lever på droger för att klara av sin äckliga dag och allt annat som har med grov misshandel att göra. Det är ingenting sjukt alls i det. Det som är sjukt att allt detta faktiskt är verkligheten, att allt detta faktiskt händer överallt i omgivningen. Finns absolut inget jag kan göra åt det.
Samtidigt som allt detta sker andra kan jag fortfarande inte vara helt nöjd med det jag har, jag har ett överflöd av det jag behöver, jag har mer än vad jag kan önska, jag kastar bort det folk skulle döda för. Friheten. Jag vill alltid ha mer, men aldrig nöjd för inget duger.
Nåväl, jag har i alla fall börjat packa fruktkorgar igen, det är total rövknull. Idag har jag sagt farväl till Thomas som nu lämnar landet lagom. Lite ironiskt, för några månader sedan på en bakgata i Phnom Penh sa vi farväl till varandra och att vi skulle ses igen om en månad på andra sida jorden. Idag är det favorit i repris i en förort i Stockholm - vi ses igen på andra sidan jorden om en månad! ;)
Ännu en grej att ta upp:
Jag har ett nytt projekt som jag inte riktgt har börjat med till 100% än på grund av min slarvighet. Men från och med nu ska jag försöka få engelska till mitt huvudspråk. :) Jag kallar projektet för Project Five.
Pyjamas
Har inte gått utanför ytterdörren idag. Sitter fortfarande på datastolen i pyjamasbyxor efter att ha städat i fyra timmar. Vet inte riktigt varför jag känner mig så arg.
Sålt mitt liv, hämta tillbaka det
Under de senaste sju dagarna har jag jobbat i ungefär 60 timmar. Jag har praktiskt tagit glömt bort att det existerar något annat utanför en kall betonglokal med massa frukter i. Jag har i princip haft lika mycket fritid utanför jobbet som jag har haft raster. Men nu är det slut på det, nu tänker jag ta en lång jävla paus... åtminstone i två, tre dagar! Jag tänker ta ut min solstol, sätta mig i Bandängen med en chipsskål full med chips, något gott att dricka. En ren bomullsduk jag tänker måla på. En Harry Potterbok. Jag tänker titta på filmer, jag tänker titta på serier. Jag tänker äta god mat! Hinner inte skriva mer nu, måste springa iväg till Stockholm Classic och börja leva livet! :)
Stockholm Classic Tattoo
Blir återbesök hos Stockholm Classic Tattoo idag för att avsluta ett projekt som tagit evigheter att avsluta, som dessutom kostat mig en hel förmögenhet! Har aldrig tidigare varit nervös inför smärtan, men just idag är jag jävligt nervös! Blir en lång sittning med dom värsta partierna kvar och det kommer göra så jävla ont!
Kandell
Fick ett pessimistiskt sms imorse av fröken Kandell som precis landat från härliga Medelhavet. Visst är det magiskt med flygandet när det går så snabbt? Fungerar nästan som teleport. Igår var du och badade i medelhavet, idag njuter du av Sveriges 11 grader. Men det är inte bara flyget som går snabbt, även tiden rusar iväg i en ruskig takt oavsett hur mycket vi än försöker fånga den, frysa den och uppleva den! Si gaan gwo dak jan hai taai faai!
Låt mig dra min 212 dagars långa historia ännu en gång i en förkortad version:
För sex veckor sedan satt jag en morgon och tittade på soluppgången vid Mt Everest.
För en tre sen blev jag överlämnad av Thomas i Kambodja, då jag fick sova på bänkar i Bangkoks flygplats, då man gick på restaurant med man träffat samma kväll.
För 3½ månader sen satt jag vid Angkor Wat och tittade på solnedgången.
För fyra månader sen befann jag mig så långt in i Vietnams klippor att jag inte ens visste vart jag själv befann mig.
För 4½ månader sen tog jag surfinglektioner i Bali, inte långt ifrån Australien. Jag född på nytt till ett barn igen.
För fem månader sen såg jag Chris Garver, Kim Saigh, Shige och Tim Hendricks.
För sex månader sen låg jag på en Malaysisk strand, Indiska Oceanen som utsikt. Det var julafton, det var kväll, vi hade pepparkakor direktimporterat från Sverige, vi hade feta högtalare som dunkade Amy Diamonds julalbum. Det var en helt ny jul!
För sju månader sen tatuerade jag min första "kund" utanför en helt vanlig bungalow i Thailand.
För 7½ månader sen var jag vilsen i Hong Kong. Utan att överdriva nu - världens bästa stad! Och sprang på mina kusiner jag aldrig träffat tidigare. Jag mådde bra.
För åtta månader sen upplevde jag den godaste maten jag någonsin ätit. Ett paradis för den som älskar mat av högsta kvalité med obegränsad kvantitet. Jag överdriver inte ett dyft om detta som jag brukar göra - jag saliverar fortfarande som en hund när jag tänker tillbaks på tiden när vi alla satt i toppen av Jin Mao Building (400 SEK dock).
För 8½ månader sen såg jag terracottaarmén, jag vandrade längs kinesiska muren och jag beskådade de vackraste vyerna jag någonsin kunde föreställa mig- i Gobiöknen.
För nio månader sen satt jag på ett tåg i en vecka genom hela Siberien.
Imorgon är det exakt två månader sedan jag återvände till Stockholm, staden i mitt hjärta. Imorgon är det den sjätte dagen jag blir piskad i ryggen på jobbet bara under denna vecka. Ikväll är kvällen jag är trött på livet. Jag har sålt mig själ till frukterna, jag har sålt mig själ till djävulen och jag kommer aldrig att få den tillbaka!
Svar till Thomas:
Jag har några planerade utgifter, behöver lite pengar. :)
Donera?
Gratulerar på Joakims födelsedag.
Låt mig dra min 212 dagars långa historia ännu en gång i en förkortad version:
För sex veckor sedan satt jag en morgon och tittade på soluppgången vid Mt Everest.
För en tre sen blev jag överlämnad av Thomas i Kambodja, då jag fick sova på bänkar i Bangkoks flygplats, då man gick på restaurant med man träffat samma kväll.
För 3½ månader sen satt jag vid Angkor Wat och tittade på solnedgången.
För fyra månader sen befann jag mig så långt in i Vietnams klippor att jag inte ens visste vart jag själv befann mig.
För 4½ månader sen tog jag surfinglektioner i Bali, inte långt ifrån Australien. Jag född på nytt till ett barn igen.
För fem månader sen såg jag Chris Garver, Kim Saigh, Shige och Tim Hendricks.
För sex månader sen låg jag på en Malaysisk strand, Indiska Oceanen som utsikt. Det var julafton, det var kväll, vi hade pepparkakor direktimporterat från Sverige, vi hade feta högtalare som dunkade Amy Diamonds julalbum. Det var en helt ny jul!
För sju månader sen tatuerade jag min första "kund" utanför en helt vanlig bungalow i Thailand.
För 7½ månader sen var jag vilsen i Hong Kong. Utan att överdriva nu - världens bästa stad! Och sprang på mina kusiner jag aldrig träffat tidigare. Jag mådde bra.
För åtta månader sen upplevde jag den godaste maten jag någonsin ätit. Ett paradis för den som älskar mat av högsta kvalité med obegränsad kvantitet. Jag överdriver inte ett dyft om detta som jag brukar göra - jag saliverar fortfarande som en hund när jag tänker tillbaks på tiden när vi alla satt i toppen av Jin Mao Building (400 SEK dock).
För 8½ månader sen såg jag terracottaarmén, jag vandrade längs kinesiska muren och jag beskådade de vackraste vyerna jag någonsin kunde föreställa mig- i Gobiöknen.
För nio månader sen satt jag på ett tåg i en vecka genom hela Siberien.
Imorgon är det exakt två månader sedan jag återvände till Stockholm, staden i mitt hjärta. Imorgon är det den sjätte dagen jag blir piskad i ryggen på jobbet bara under denna vecka. Ikväll är kvällen jag är trött på livet. Jag har sålt mig själ till frukterna, jag har sålt mig själ till djävulen och jag kommer aldrig att få den tillbaka!
Svar till Thomas:
Jag har några planerade utgifter, behöver lite pengar. :)
Donera?
Gratulerar på Joakims födelsedag.
Konsten att få tiden att räcka.
Min inaktivitet på bloggen har lett till att jag har tappat läsare med 70%. Det är kanske inte hela världen, men jag tror jag har samlat på mig lite för många projekt som jag inte kan avsluta alla på en gång. Först:
Mitt bantningsprogram - ska förövrigt ut och hoppa hopprep snart, fettet sväller över runt midjan såfort jag slappar till det.
Ny simpel målning jag planerar att starta.
Lära mig hantera rösten lika väl som min store förebild Philip Labonte.
Harry Potterserien som jag måste plöja mig igenom.
Det största projektet: Skaffa mig 45 000 SEK innan årsskiftet.
Det minsta projektet: Underhålla bloggjäveln.
Hursomhelst, idag har jag hittat ett ljus i mörkret, Jesus bland ondskan eller ett hopp i det hopplösa!
Genom att förbjuda mig själv att tillägna mig att all hobby som jag kan utföra på jobbet så ser jag faktiskt fram emot att jobba! Jag har laddat min mp3 full med språkkurser så nu går jag runt hela dagarna och lär mig nya fantastiska språk och tar ikapp The beatles diskografin som jag har missat under min isolerade uppväxt. Nu kan jag faktiskt jobba övertid 6 dagar i veckan utan att bli det minsta deprimerad. Jag går med första gången i mitt liv med ett leende till jobbet, och därmed för första gången i svensk historia är jag den första som ler och är glad i Stockholms tunnelbana.
Mitt bantningsprogram - ska förövrigt ut och hoppa hopprep snart, fettet sväller över runt midjan såfort jag slappar till det.
Ny simpel målning jag planerar att starta.
Lära mig hantera rösten lika väl som min store förebild Philip Labonte.
Harry Potterserien som jag måste plöja mig igenom.
Det största projektet: Skaffa mig 45 000 SEK innan årsskiftet.
Det minsta projektet: Underhålla bloggjäveln.
Hursomhelst, idag har jag hittat ett ljus i mörkret, Jesus bland ondskan eller ett hopp i det hopplösa!
Genom att förbjuda mig själv att tillägna mig att all hobby som jag kan utföra på jobbet så ser jag faktiskt fram emot att jobba! Jag har laddat min mp3 full med språkkurser så nu går jag runt hela dagarna och lär mig nya fantastiska språk och tar ikapp The beatles diskografin som jag har missat under min isolerade uppväxt. Nu kan jag faktiskt jobba övertid 6 dagar i veckan utan att bli det minsta deprimerad. Jag går med första gången i mitt liv med ett leende till jobbet, och därmed för första gången i svensk historia är jag den första som ler och är glad i Stockholms tunnelbana.
